Släktforskning – introduktion

MacFamily Tree – SVAR/Arkiv Digital

Jag började med släktforskning för ett par år sedan eftersom Lotta hade börjat och det såg roligt ut. Min pappa lämnade också efter sig en hel del anteckningar och fotografier som jag kände att det vore synd om det bara blev liggande.

Det släktforskningsprogram jag använder mig av är Mac Family Tree eftersom jag använder en iMac som dator. Andra program, PC-program, har sina diagram med något varierande utseende, men jag har aldrig arbetat med något av dessa.

Jag tänker visa med text och bilder något av vad man kan få ut av programmet samt givetvis också vad jag själv har åstadkommit så här långt.

Vi brukar ta en prenumeration på SVAR, Riksarkivet för att komma åt allt som är digitaliserat. Det är inte lite det! Ett alternativ till SVAR är ArkivDigital som vi ännu inte prövat, men som lär vara mer lättläst och är inscannat i färg. Så småningom blir det säkert aktuellt att röra på mig från datorn och kanske söka information om mina rötter på andra ställen, men än så länge har jag fullt upp vid datorn.

Fjäderdiagram

Det jag, i huvudsak, jobbat med hittills är släktforskning på min pappas sida. Fjäderdiagrammet ovan visar dock mig i mitten, pappas sida ovanför och min mammas sida nedanför. Det syns som sagt att mitt arbete på pappas sida hittills dominerat. Det går inte att utläsa det mest finstilta i fjäderdiagrammet ovan även om du klickar på bilden och gör den större.

Om jag i stället sätter min pappa i centrum så får diagrammet det här utseendet. Min farfar, Karl Johan, står nu direkt ovanför min pappa Einar och min farmor, Augusta Josefina, därunder. Med asterisken (*) ovanför namnet Josefina har jag markerat att det var hennes tilltalsnamn. Min farfar Karl Johan har ingen asterisk. För hans del innebär det att han kallades just Karl Johan. Avsaknaden av en asterisk kan också bero på att jag inte kunnat få fram vilket namn som var tilltalsnamn.

 Min farfar Karl Johan har ingen asterisk. För hans del innebär det att han kallades just Karl Johan. Avsaknaden av en asterisk kan också bero på att jag inte kunnat få fram vilket namn som var tilltalsnamn.

Genom att förstora detta diagram kan man nog se det mesta, bl a att min farfars farfars mormors farmor Britta Tolsdotter var född 1664.

Släktskapsdiagram

Det finns många olika diagramtyper att välja mellan. Skall visa ett par till för tydlighetens skull. Diagrammet härunder är ett s k släktskapsdiagram. I detta fall med utgångspunkt från min pappa, Einar och som mål Anders Nilsson Norströ, född 1724. Han är min farfars farmors farfar (ff fm ff). Klicka på bilden så blir den större och tydligare. De fotografier som jag scannat in och sedan lagt in i programmet och som ni ser för några personer nedan gör sig betydligt bättre här än i byrålådan.

Familjediagram Einar

Antavla

Som en tredje variant visar jag en antavla som utgår från min pappa. Man bestämmer själv i programmet hur långt tillbaka i tiden som diagrammet skall visa.

Det är intressant att se på efternamnen i denna antavla. Min farmor Augusta Josefina Larsson fick sitt namn Larsson p g a att hennes far hette Larsson. Precis som det är numera. Ett familjenamn helt enkelt. Däremot så fick min farfar sitt namn Jonsson av sin fars namn Johan, dvs namnet skapas på faderns förnamn. Detta kallas för patronymikon, efter grekiskans pater = fader och o’nyma = namn. Efternamnet bildades alltså av genitiv av faderns förnamn, med tillägg av -son eller -dotter, t.ex. Andersson alt. Andersdotter. Läs mer om detta här. Min farfar borde alltså hetat Johansson, vilket jag också sett på några ställen, men det han använde och det jag sett mest är Jonsson.

Antavla Einar o Hjörids

Personrapport

Man kan också automatiskt få fram bl a något som kallas personrapporter som grundar sig på de fakta man matat in i programmet om en viss person. Jag visar här bara den övre delen av en sådan personrapport. Den är på min pappa Einar. Vill du se hela hans rapport så klickar du här. (detta dokument är lösenordsskyddat. Vill du kunna ta del av detta får du kontakta mig).

Personrapport (del av) Einar

Husförhörslängder

Var får jag tag i fakta? Naturligtvis har jag fått information från flera håll. Genom pappa och mamma när de levde, tala med släktingar, gamla anteckningar, fotografier, tidningsurklipp m.m. Vid datorn sitter jag uppkopplad mot SVAR, Riksarkivet. Där finns bl a kyrkböcker med husförhörslängder digitaliserat. Tänkte visa ett par sidor ur en sådan husförhörslängd.

A II a:6 1906-1910 Grums Smedstorp Bild 177:Sida 477 kopia

De röda ramarna har jag lagt till. Min farfar, Karl Johan, står upptagen på fjärde raden. Hans far och mor, Johan August Jonasson och Anna Charlotta Karlsdotter är längst upp. Längst ned ser man min farfar igen nu med hustrun (h) Augusta Josefina Larsson (farmor). De fick en son 26/7 1909 som dock dog samma dag (antecknat längst ut till höger) och en son, Karl Ivar, den 7/7 1910. Axel har vare sig jag eller någon av mina kusiner känt till. Spännande upptäckt!

:-)

Ibland kan det vara klurigare att läsa vad prästen skrivit. Då får man ta till förstoringsglaset, fantasin och erfarenheten. Det sistnämnda har jag inte så stor erfarenhet av.

Exemplet till vänster har jag klarat av, men det finns betydligt värre exempel. Bilden till höger kräver lite mer ….

3 kommentarer

  1. Hej!

    Tack för bra genomgång av systemet! Har precis börjat släktforska och letar efter rätt struktur för att ta hand om alla uppgifter som hittills samlats på hög. Jobbar med mac så det här systemet verkar vara bra för att åskådliggöra. Undrar dock över vad det kostar vid nedladdning och om det är ett abonnemang m a o kostar det månadsvis att hålla igång?
    Tacksam för lite vägledning.
    Med vänlig hälsning
    Lennart

    1. Hej Lennart!
      Jag förmodar att du med ”genomgång av systemet” menar att jag tipsar lite om hur just släktforskningsprogrammet MacFamilyTree (för Mac) ser ut. För att släktforska behöver du egentligen inte så mycket ”utrustning”. En dator uppkopplad på nätet är egentligen det första du behöver (och det har du ju). Sedan behöver man kunna leta i arkiv av olika slag t ex kyrkoarkiv. Det gör man antingen i Riksarkivet eller i Arkiv Digital. Som jag skrivit på min sida så började jag på Riksarkivet, men nämnde också att Arkiv Digital fanns. När jag började kostade det ca 1200 kr/år att kunna koppla upp sig på Riksarkivet och få ta del av all den information som fanns (finns) där. Från och med 1 februari 2018 så har det blivit gratis. Adressen dit är

      https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

      Själv har jag dock löst abonnemang på Arkiv Digital, som jag ur flera synpunkter tycker är bättre. Allt som skannas in görs med nyare teknik än vad som använts på Riksarkivet och kvaliteten blir således bättre på de inskannade dokumenten. Men börja med att kolla runt lite på Riksarkivet först och se hur det fungerar.

      Adressen till ArkivDigital är

      https://www.arkivdigital.se/

      Ett abonnemang här kostar ca 1800 kr per år.

      När man väl börjat är det svårt att sluta. Då behöver man föra in alla uppgifter som man hittar. Ett sätt är att använda ett släktforskningsprogram som man har på sin dator (t ex MacFamilyTree) eller att föra in uppgifterna i någon av de databaser som finns på nätet. MacFamilyTree (v. 8.5.2) är ett kommersiellt program och det kostar nu 319 kr och det köper man via (Mac) App Store.

      Sedan tycker jag att du kan gå med i några olika Facebook-grupper. Där kan man få bra tips, ställa frågor m.m. samt få veta mycket som man inte hade en aning om innan. En av dem heter ”Släktforskning på silverfat” och en annat ”Släktforskning för noviser”.

      Om du har många gamla kort och annat liggande så är det ju alltid roligt att kunna skanna in dem och sedan lägga in dem i släktforskningsprogrammet. Det viktigaste rådet till dig har jag dock sparat till sist. Om du har äldre släktingar i livet – intervjua dem och ta reda på så mycket som möjligt om din släkt så länge du har denna möjlighet. Ta reda på vilka personerna på gamla kort är, när och var korten är tagna. Ta reda på så mycket som möjligt. Sedan kan du via Riksarkivet/Arkiv Digital få det mesta av faktauppgifterna de givit dig bekräftade, men dessa källor är ju de som gäller om du får olika uppgifter.

      Har du fler frågor så återkom gärna med dem.

      1. Hej igen!!

        Tack skall du ha – jag använder arkivdigital. Har fört anteckningar per penna so far men måste föra in allt i ett system. Letar just nu lämpligt system för att få ordning och reda. Lutar åt Macfamilytree eller Reunion……vi får se vad det blir.
        Hälsningar
        Lennart

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *