Fosforpentoxid

Har arbetat i skolan sedan 1972. I 36 år på Vasaskolan i Skövde som är en högstadieskola. Där undervisade jag i matematik, NO (fysik, kemi) och i viss mån i data. Därefter, i 7 år, med matematik på Komvux i Skara. I huvudsak på gymnasienivå.

Vi startar med en händelse i kemisalen. Säg någon gång runt 1980. Lektionerna var av olika slag. Ibland var det mer teoretiska genomgångar, ibland demonstationer där jag visade och förklarade för eleverna olika moment i kemin. Ibland laborerade eleverna gruppvis. Den här gången skulle jag dock från katedern demonstrera några olika ämnen.

Apropå ”kateder”. För många är ju detta ord direkt förknippat med det ”förskräckliga” begreppet ”katederundervisning”. Därför försökte man byta ut ordet ”kateder” mot ordet ”lärarbord”. Det gick nog inget vidare. Numera har många dock förstått att bra katederundervisning inte alls var någon dålig metod. Detta sagt som en parentes.

Tillbaka till kemisalen. Den låg längst upp i trapphallen. På detta översta våningsplan höll alltså vi NO-lärare hus.

Jag skulle den här lektionen bl a visa eleverna grundämnet fosfor. Kan inte här låta bli att påpeka att den kemiska beteckningen är P (från grekiskans Phosphoros) och att fosfor upptäcktes redan så tidigt som 1669. Finns ibland i korsord.

Först skulle jag visa dem vit (gul) fosfor. Den hade jag i en stor glasburk fylld med vatten. Flera stänger av vit fosfor låg i denna burk.

Fosfor måste man vara försiktig med. Det är mycket giftigt. Dessutom kan det lätt självantända. Med vatten reagerar det inte – därför förvaras det i vatten. Jag tänkte visa just detta att det så lätt kan reagera med luftens syre, dvs självantända. Därför skulle jag ta en mindre bit av en av stängerna i glasbehållaren. Fosfor är relativt mjukt så jag skulle skära av en liten bit, hade jag tänkt. Detta måste jag dock göra under vatten.

I glasburken var det svårt att komma åt att skära så jag tog försiktigt upp en av stängerna med hjälp av en s k degeltång. Skulle flytta fosforstången några decimeter för att lägga den i en skål med vatten då den plötsligt tog eld. Det var inte på detta sätt jag hade tänkt visa hur lätt fosfor antänds!

Vad göra? Lägga tillbaka den i glasburken med fler stänger i? Nej, inte till en burk av glas, som kan gå sönder. Snabba ryck! Stången brann och den droppade ner på katedern där den fortsatte att brinna. Precis som en lackstång då man värmer den.

Jag såg vasken till höger om mig och med några snabba steg var jag där med stången och kunde spola vatten på den. Puh!

Men det var inte riktigt över än. Det hade droppat på katedern, på min fina läderväska som jag lagt på katedern, på golvet fram till vasken och på själva vasken. Och allt brann! En vit kraftig rök bildades och jag fick snabbt känningar i hals och ögon. Eleverna befann sig på andra sidan rökridån. Vi såg knappt varandra. Lyckades släcka några ”eldhärdar”, några slocknade av sig själv.

Vi evakuerade snabbt klassrummet. Ut i korridoren utanför. Röken tog sig delvis ut den med. Kemilektionen var slut för dagen.

Lektionerna efteråt var givande. Fler elever än vanligt ville veta vad som hade hänt och varför. Varför hade det tagit eld så snabbt? Av vad bestod den vita röken? Varför började det stickas i hals och ögon?

Ja, de svaren tar jag dock inte här. Det här skall ju inte vara en kemilektion, men en sak till vill jag berätta.

Inte så lång tid efter denna händelse får jag se en roligt tecknad illustration från ett klassrum i en av våra svenska dagstidningar. Troligen var det ”Magister Jansson”. Bilden visar en kateder och framför den ett rökmoln. I bänkarna sitter elever gapandes och stirrandes mot molnet och texten under bilden lyder:

”Försöket hade misslyckats. Läraren låg som en dimma över klassrummet”.

Vad skall man säga? Klockrent!

Jag klippte ur den, satte upp den på klassrumsdörren och den satt där i flera år. Det var aldrig någon elev som ritade på den eller rev ner den.

På en klassträff dit jag blev inbjuden många, många år senare påminner en elev mig om detta urklipp som jag satte på dörren. Han mindes i alla fall något som hade med kemisalen att göra.